Ankring hur lång kätting
Närmast ankaret bör man ha 5—6 meter kätting även om man har lina som huvudalternativ.
De baseras antingen på båtens längd eller på deplacementet. Hårda bottnar kräver vassa, grävande ankare, medan det på mjuka bottnar fungerar bättre med mer skålformade. De nyare ankartyperna är alla skyddade av patent och tillverkas bara av det företag som äger patentet.
Rostfria ankare och rostfri kätting är dyrare än galvad, men det är mycket lättare att hålla de rostfria alternativen rena. Den hjälper till så att man får bättre dragrikting mot ankaret, tar till viss del upp ryck, och skyddar även linan mot skav på botten. Med en eller två storlekar större sover man mycket bättre.
Vore det inte spännande att prova detta, en lugn och fin sommarkväll när du tycker att det är överfullt i din tilltänkta naturhamn?
Kätting - Färdiga längder och metervara i många olika grovlekar
Lera och mudder fastnar inte så lätt. Se bara till att säkra slangstumpen med en bit tunn lina så den inte försvinner överbord. Vår erfarenhet är att dessa rekommendationer ofta ligger lite lågt. Tyvärr är det varierande kvalitet på dessa kopior. Den som ankrar ofta under olika vädertyper ligger säkrare med kätting. De första ankartyperna var helt enkelt en tung sten fäst i en lina till båten.
En uppslitsad plastslang som träs över ankarlinan fungerar bra. De flesta tillverkare och försäljare av ankare har rekommendationstabeller. Lina bör man även skydda mot skav där den går över relingen. För de äldre ankartyperna där patenten gått ut, som till exempel Bruce, CQR och Danforth finns det många tillverkare av kopior. Kätting skall man inte schackla fast i båten, utan använda ett par meter lina i stället.
Så om du hittar ett begagnat originalankare i rätt storlek så är det ofta bättre än en nytillverkad kopia. Välj en ankarlina som är bekväm att hantera, minst Ø 12 mm, gärna Ø 14 eller mer. För den som då och då vid fint väder ligger på svaj utmed kusten duger lina av tillräcklig styrka utmärkt.
Man försåg då sina tyngder med olika typer av ankarflyn. Det är mycket retligt att se den försvinna över bord. Om du har utrymme rekommenderar vi att du har två ankare av olika typer med ombord. Multiplait-linor är mycket bra — dels fjädrar de mer än en 3-slagen lina, dels trasslar de sig mindre. Då har man möjlighet att snabbt kapa den i ett besvärligt läge på grund av väderförändringar. Det finns säkert många som vill men inte riktigt vågar.
Använd aldrig flytlina vid ankring eftersom den kan fastna i roder eller propellrar, de egna eller andra båtars.
Ankarlinor med kätting - Moory
De kanske är gjutna istället för smidda, tillverkade med sämre stålkvalitet och med sämre galvanisering. Förbindelsen mellan ankaret och båten är antingen lina eller kätting. Å andra sidan innebär det att de oftast tillverkas med en bättre process som är kvalitetssäkrad. Det går inte att säga, eftersom det finns så många olika förutsättningar, olika båttyper, olika ankarbottnar och olika stora plånböcker.
Det finns en uppsjö av olika ankartyper på marknaden, och det kommer hela tiden nya. Det är mycket viktigt att man gör fast den fria ändan av ankarlinan eller kättingen i båten! Mycket av ankar-utvecklingen sedan dess har ägnats åt att förfina greppförmågan och samtidigt minska tyngden. Snart insåg våra förfäder att om ankaret kunde gräva ner sig i botten fick man ett både effektivare och lättare ankare.
Tänk om ankaret släpper Vi skall här försöka ge några råd som förhoppningsvis hjälper till att ge dig en lugn och ostörd nattsömn. Linan bör vara 3-slagen polyester eller 8-flätad polyamid multiplait nylon , som båda sjunker och har utmärkt fjädring. Olika ankare passar olika bra på olika bottentyper, och dessutom är det alltid bra att ha en reserv.