Vad består dna av utav agne paulsson
DNA liknas ibland vid programkod eller ett recept , eftersom det innehåller de instruktioner som behövs för att konstruera cellernas komponenter, RNA och proteiner. Dessa kompakta strukturer reglerar interaktionerna mellan DNA och andra proteiner och kontrollerar på så vis bland annat i vilken grad olika delar av kromosomen transkriberas. Tillsammans med Maurice Wilkins mottog de nobelpriset i medicin för sin upptäckt.
Dess huvudsakliga funktion är att långtidsförvara information som påverkar organismernas utveckling och funktion.
DNA – Wikipedia
En mindre del återfinns dock ofta i organismernas mitokondrier eller kloroplaster. Informationen kan på så vis bevaras i båda de resulterande cellerna. Kvävebaserna är vända inåt mot spiralernas mitt där de parvis, en bas från varje kedja, är hopkopplade med vätebindningar. Det går cirka tio baspar per varv i DNA-spiralen.
De delar av DNA-molekylen som ansvarar för tillverkningen av dessa komponenter kallas gener. DNA- molekylen finns i identiska kopior i varje cell i en organism.
Vid celldelningen rätas dubbelspiralen i DNA-molekylen ut, och de två kedjorna skiljs åt likt de två delarna av ett blixtlås under inverkan av enzymet helikas. Ett högre antal vätebindningar, alltså fler cytosin-guanin-kopplingar, gör molekylen mer värmetålig [ 3 ] och återfinns därför ofta hos termofila bakterier. DNA är en nukleinsyra som är uppbyggd av två långa kedjor av nukleotider.
Varje nukleotid kan sägas bestå av tre delar: en molekyl av sockerarten deoxiribos , en fosfatgrupp och en av de fyra kvävebaserna adenin A , guanin G , cytosin C och tymin T. Kvävebasernas ordningsföljd i DNA-molekylen bestämmer uppbyggnaden av kroppens alla proteiner. Denna ordningsföljd avgör vilken form proteinet får och vilken funktion det kan fylla i kroppen. Det är denna sekvens av olika kvävebaser längs ryggraden som utgör den genetiska koden , vilken bestämmer ordningen av aminosyror i proteiner.
Agne Paulssons YouTube-kanal
DNA-molekylen kan finnas i flera något olika former. En gen i arvsmassan är en sekvens av nukleotider i en DNA-molekyl i någon av kromosomerna , som översätts till en motsvarande ordningsföljd av aminosyror i ett protein. Varje sådant varv har en höjd av cirka 3,4 nanometer, diametern på spiralen är cirka två nanometer. DNA förkortning av engelskans deoxyribonucleic acid eller deoxiribo nukleinsyra är det kemiska ämne som bär den genetiska informationen även kallad arvsmassa eller genom , i samtliga av världens kända organismer med undantag av RNA-virus.
De två polymererna är lindade runt varandra för att bilda en helix.
Baserna kan inte kopplas ihop hur som helst: en adeninbas i den ena kedjan är alltid bunden till en tyminbas i den andra, detta genom två vätebindningar, medan en cytosinbas alltid är bunden till en guaninbas i den andra kedjan och detta genom tre vätebindningar. Det som ofta brukar kallas DNA-molekylens ryggrad utgörs av sockermolekyler och fosfat -grupper sammansatta med esterbindningar.
För varje grupp om tre nukleotider i DNA-molekylen läggs vid översättningen en enda aminosyra till i det protein som tar form. DNA-molekylen följer Chargaffs regel , vilken säger att det alltid finns lika många adenosinbaser som tyminbaser och lika många cytosinbaser som guaninbaser.
Inom cellen arrangeras DNA i långa strukturer som kallas kromosomer. På så sätt förs den genetiska informationen vidare från cellgeneration till cellgeneration. Replikationen i en eukaryot cell är omfångsrik och komplex. Bundna till respektive sockermolekyl sitter vanligtvis en av de fyra typer av de molekyler som kallas kvävebaser.
Replikation är den process som dubblerar DNA-molekylen vid celldelningen så att en kopia av molekylen kan hamna i varje dottercell. Prokaryota celler bakterier och arkéer förvarar istället sitt DNA i cytoplasman.
I alla högre organismer finns DNA-molekylerna i kombinationer med proteiner, histoner , i en tätpackad form som kallas kromatin i cellens kromosomer. Molekylen består av två långa polymerer , i människan cirka 2 meter lång, bestående av sekvens av enkla enheter kallade nukleotider. I de celler som bygger upp eukaryota organismer, så som växter , djur , svampar och protister , finns det mesta av DNA:et i en cellkärna. Med hjälp av ett flertal proteiner och enzymer varav det viktigaste är DNA-polymeras byggs en ny komplementär kedja upp genom att matchande nukleotider läggs på plats.
Snart har två nya kompletta identiska DNA-molekyler bildats. Inom kromosomerna finns proteiner så som histoner som packar och organiserar kromosomen till kromatin. Detta är grunden för DNA-molekylens funktion som bärare av den genetiska informationen. Översättningen från nukleotider i DNA till aminosyror i proteiner sker enligt den genetiska koden.
Flera olika enzym deltar i reaktionerna och det krävs både snabba och exakta metoder vilket uppfylls genom att en rad olika enzym verkar tillsammans. Dessa kromosomer fördubblas i en process som kallas replikation innan cellerna delar sig.