Gräs på fuktig mark
Navigeringsmeny
Växterna i en äng behöver mycket ljus och det innebär att de lätt blir undanträngda av växter som växer snabbt och skuggar de långsammare växterna. Ett sätt att motverka detta var att öka antalet träd i ängen, som därmed förvandlades till löväng. Bristen på näring och att växtligheten regelbundet störs av bete eller slåtter gör alltså ängen artrik. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs eller örter som är dugligt som foder.
Enligt Länsstyrelsen i Stockholm definieras en slåtteräng som ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som på eftersommaren används till slåtter eller till slåtter kompletterat med efterbete eller lövtäkt. Den är inte torvbildande. Begreppet äng används även för att inom växtekologin beteckna öppna gräs- eller örtdominerade vegetationstyper oberoende av markanvändning.
Idag finns mycket få slåtterängar kvar [ 3 ] och ofta fortsätter de främst hävdas av naturvårdsskäl. I det äldre svenska lantbruket skilde man mellan utmark som betades av boskap och inäga som skyddades mot djurens bete och där huvuddelen av alla åkrar och slåtterängar fanns. Den försämrade tillväxten av gräs och örter kunde därmed till viss del kompenseras med lövtäkt genom att träden hamlades.
De flesta av dessa arter finns dock även på ogödslade naturbetesmarker. Många av växterna som trivs i ängar finns också i betesmarker , och betesmarker kan vara lika artrika som ängsmarker. Därefter lät man kreatur beta på ängen, så kallat efterbete. Det gäller exempelvis arter som har stora bladrosetter vid marken och som kan missgynnas om djur trampar sönder bladen exempelvis slåttergubbe , klasefibbla , slåtterfibbla och ängsvädd , men också de kan klara sig i betesmarker om de växer där inte djuren trampar som mest.
Inom samma vetenskap förekommer förledet äng- för att beteckna skogstyper där fältskiktet präglas av högre markpH och mineralnäringstillgång, som exempelvis ängsgranskog eller ängsekskog.
Så gräsmatta med framgång
Man skilde förr på hårdvallsäng på fast mark och sidvallsäng på fuktig eller tidvis översvämmad mark. Den här låga konkurrensen är kännetecknande för ängar och gör att många arter som inte är anpassade till att klara en hög konkurrens trivs just här. Ordet äng används i dagligt tal ofta om en öppen gräsmark som inte är åker eller gräsmatta. Eftersom ängarna inte gödslades tenderade de med tiden att utarmas på näring. Det syftar dock ursprungligen på öppna seminaturliga slåttermarker, där vegetationen av gräs och örter skördas som vinterfoder till djur.
Äng – Wikipedia
Det ökade användandet av konstgödsel som möjliggjorde större åkerarealer och vallodling av vinterfoder på åkermarken, medförde minskad betydelse av ängarna, som därför överfördes till åker, skog eller betesmark. Exempelvis är ängsväxter ofta lågvuxna eller har en stor del av bladmassan nära marken så att de till stor del kommer undan när marken slås eller djur betar den. Men sådana snabba och konkurrensstarka växter klarar sig ofta sämre på näringsfattiga marker och klarar också sämre att betas eller slås regelbundet.
Ängar som inte gödslats, men haft en lång kontinuitet av slåtter med skörd och efterbete, kan få en mycket artrik flora och fauna. En del växter gynnas dock mer av slåtter än av bete. Det som kännetecknar växter som trivs i slåtterängar är dels att de är bra på att hushålla med näring och energi, dels att de klarar störningar som bete och slåtter.
De hävdade ängar som idag finns kvar är därför ofta rikligt trädbevuxna medan ängar i äldre tid hade lägre trädfrekvens och ofta helt saknade träd.
Istället finns en möjlighet för många arter att samexistera och konkurrera utan att slå ut varandra. Ängarna gödslades inte eftersom mängden gödsel från gårdens djur behövdes till åkrarna. När äldre träd i ängen fälldes frigjordes gödsling till gräs och örter, främst i form av kväve från det ruttnande rotsystemet. Ängsmarkerna brukades gemensamt och man lät då ängen växa fram till slåttern , som oftast genomfördes inom perioden 15 juli till 15 augusti, olika för olika ängar och olika landsändar.
En äng kan vara mycket artrik både när det gäller växter och smådjur.
Störningen behöver dock vara på en lagom nivå; i exempelvis en kortklippt gräsmatta är det få arter som klarar sig. Detta är också den naturtyp i Sverige där det går att hitta flest arter, [ 2 ] upp emot 50 olika arter per kvadratmeter.
Dränera gräsmatta pris
Vid denna slog man av gräset och samlade ihop det för att torka på hässja eller motsvarande arrangemang. I en äng hamnar inte små och långsamma arter efter tack vare att också alla andra växter hålls nere av slåttern.
En äng är ett öppet fält vars vegetation huvudsakligen består av stråväxter , främst gräs , samt örter. Detta har bidragit till att många arter trivs i och är beroende av ängar. Detta gör att välskötta ängsmarker sällan domineras av enstaka växter som älggräs och hundkäx som annars lätt tar över. Hårdvallsängen — huvudsakligen på inägorna — gav smakligt och näringsrikt hö med mängder av olika gräs och örter, medan sidvallsängen — i vissa delar av landet kallad madäng , raning eller våtmarksäng — kunde ge riklig skörd, men av det mindre näringsrika starrgräset.
En äng som fortsätter att skötas tenderar att bli mer och mer artrik eftersom allt fler arter vandrar in med tiden.